| Bilder säger mer än tusen ord | |
| En artikel om särskolan
Paletten ur En skola på lika villkor, tidningsbilaga från Nacka Kommun
oktober 2006 Text: Elisabeth Klingmark Foto: Håkan Lindgren |
|
![]() |
|
| Färg, form och rörelse är
viktiga hjälpmedel när elever med utvecklingsstörning lär sig räkna och läsa. På särskolan Paletten är miljön och läromedlen specialanpassade efter elevernas särskilda behov. |
|
| I Sickla skola finns
särskolan Paletten, som är en skolform för barn med utvecklingsstörning. Här går 29 barn i sex klasser, från förskoleklass till skolår 7. Under skoltid undervisas barnen av specialutbildad personal i små grupper. På eftermiddagarna går en del av barnen på vanlig fritidsverksamhet tillsammans med andra barn från Sickla skola. Andra mår bäst av att vistas i en lugnare miljö. – Hos oss betyder lika villkor att barn med utvecklingsstörning ska ha samma möjligheter som alla andra barn att utvecklas utifrån sina förutsättningar, berättar Ingela Lenkert som är rektor på Sickla skola. Ingela visar runt i den mer än 50-åriga skolan. Delar av skolan byggdes om för ett par år sedan. Då prioriterades framkomligheten eftersom många av särskolans elever har fysiska handikapp. – Skolans lokaler ska vara lätttillgängliga för alla, miljön får inte utgöra ett hinder. Det är också viktigt ur säkerhetssynpunkt, säger Ingela. |
|
| Tecken som stöd för kommunikation
Klasserna har olika färgbeteckningar och namnet Paletten fick särskolan för att de olika färgerna kompletterar varandra – och blir någonting vackert när de blandas! I ett av klassrummen hjälper specialpedagogen Annika Borén 9-åriga Maria Christina med ett pussel. När hon talar gör hon hela tiden tecken med händerna, två knutna händer betyder exempelvis ”jobba”. – Tecknen förstärker förståelsen och renodlar språket. Det kallas AKK och är inte detsamma som de dövas teckenspråk utan står för alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder, säger Annika. Att lära sig läsa är svårt, men med hjälp av ordbilder går det lättare, berättar Annika. På bordet ligger namnskyltar i olika färger. Barnens namn är inringade och konturerna bildar en ”ordbild” som barnen lär sig tyda. Maria Christina har gått på särskolan i två år och känner redan igen flera ordbilder. Hon pekar på Nicklas skylt och skrattar förtjust. Inlärningen blir roligare och går lättare med hjälp av musik och rörelse. Matematiklektionen ackompanjeras exempelvis med gitarr och ett kort gympapass till musik så kallat ”röris”, står på schemat varje dag. Några ur personalen följer dessutom med en grupp barn när de rider en gång i veckan. Initiativet till ridningen kommer från föräldrarna, men skolan assisterar med personal så att eleverna har möjlighet att rida under skoltid.
|
![]() |
| Socialt samspel viktigt
Specialpedagogerna på Paletten ägnar mycket energi åt att individanpassa undervisningen och att hitta varierade och lustfyllda inlärningssituationer. Men Lotta Lindström som är arbetslagsledare för specialpedagogerna på Paletten menar att inlärningen bara är en del av särskolans uppdrag. Att arbeta med barnens sociala förmågor är en minst lika viktig del: – De flesta elever på särskolan har svårigheter med samspel, turtagning och med att läsa av gruppsammanhang, säger Lotta. Att få öva olika färdigheter varje dag är viktigt. Det återkommande ger oftast resultat. Barnen tränar turtagning och samspelsregler i klassrummet och på rasterna, exempelvis genom att vänta på sin tur i matkön. I rollekar ges barnen tillfälle att reflektera och att träna sin empatiska förmåga. I leken får barnen också en chans att bearbeta eventuella trauman. Ibland uppstår konflikter mellan särskolans elever och andra barn på skolan. Det bästa sättet att komma tillrätta med det är att tillkalla någon vuxen och att prata öppet om det som hänt, menar Ingela och tillägger: – Man får bli arg och visa det. Men vi måste också acceptera våra olikheter. Så är det bara. |
|